like


Set me free

Lyssnar på Cat Stevens och kollar på klipp från Harold and Maude. Musiken ger mig alltid en speciell sinnesstämning och filmen är riktigt fin. den måste ses om snarast. Skulle gärna vilja hitta en gammal skiva med Cat Stevens på loppis eller så, för låten Trouble är så himla fin. Den går inte att tröttna på.

En visuellt triggande och lockande film, med en söt pojke och är härligt knäpp gammal dam. Är så glad att jag upptäckte den genom skolan, även om den är väldigt speciell och egen.





musica

Letade upp bandet från bilreklamen på Spotify, och det visade sig vara rätt bra. Behagligt och fint. Broadcast 2000 heter de. De har dessutom ett riktigt fint skivomslag, som väcker mitt intresse.

Broadcast 2000 – Broadcast 2000

whisper

Det har kommit många fina bilreklamer i år, som är vackra och inte alls störande. Jag gillar deras bildspråk väldigt mycket och musiken de väljer är också riktigt bra. Som man blir glad av!



Charlotte Gainsbourg

Har verkligen gillat Charlotte Gainsbourg sedan The Science of Sleep. Hon var en sån fin karaktär där och hon verkar vara sådär skönt mystisk även i verkligheten. Har hört flera gånger om hennes försök i musikbranschen. Började lyssna idag och tycker att det funkar, hennes röst är riktigt behaglig. Måste säga att jag även gillar Je t'aime.. moi non plus av pappa Serge Gainsbourg. Charlotte har även gjort en låt till Where the wild things are, eller som den så fint heter på franska Max et le Maximonstres! Ännu mer pluspoäng.

Att hon dessutom samarbetar med Beck gör det ännu bättre! Jag vill gärna tänka att de träffats genom Michel Gondry, sedan han regisserat de båda i olika sammanhang. Det känns som hans konstiga idéer och visuella konst, inspirerat videorna till Charlotte och Becks samarbeten. De är riktigt fina!






Jag längtar tillbaka till San Francisco och Californien. Vill göra om resan, med en bättre, mer öppen sinnesstämning och kanske bagage den här gången.

chokladbiskvier

Mmmm, bakade dessa i förrgår. De var så väldigt goda, onyttiga men riktigt goda. Nytt favoritbakverk måste det bli. Förenklat recept men samtidigt lite svåra att få till riktigt bra.
Chokladbiskvier
ca 10 st
Mandelmassa - ungefär 1 liten rulle à 220 g
Vatten eller äggvita (om man så vill)
Florsocker
Smör (rumsvarmt) ca 100 g
Florsocker
Kakao
Philadelphia
Mörk blockchoklad

Värm ugnen till drygt 200 grader.
Riv mandelmassan och blanda med lite vätska och florsocker för att få den lite fast. Lägg i plastpåse som man klipper hål i ena hörnet på för att få till en sprits. Spritsa ut cirklar på en plåt med bakpapper, så stora som man vill ha dem. Baka tills de får färg ca 10 min. Ställ att svalna.
Rör smöret mjukt och smaka av med kakao och florsocker. Rör ned philapelphian (för att göra smeten lite lättare och inte lika fet). Ställ kallt ett tag.
Ta fram mandelmassekakorna och smeta på smörkrämen, forma mitten till en liten topp. Ställ kakorna kallt igen.
Smält sedan chokladen och låt den svalna något. Försök sedan doppa kakorna med smörsidan ned, släta ut chokladen med en kniv. Ställ kallt tills chokladen stelnat.

I rymden finns inga känslor

Igår var första gången med lite jobb på bion. Då fick jag se den här filmen som jag velat se. Den var rätt fin med några fina scener, men kanske inte så djupgående. Fotografiet gillade jag mycket, med riktigt klara färger och snyggt inredda miljöer. Läste också att den blir det svenska oscarsbidraget, känns bra att ha sett den så man vet lite.


soundtrack

Mycket av den bästa musiken hittar jag från soundtrack till favoritfilmer. Där finns känslan med från filmen och scenerna också, det är det som gör det så bra.
Mina absoluta favoriter måste vara:
Eternal Sunshine of the Spotless Mind
Various Artists – Eternal Sunshine of the Spotless Mind Original Soundtrack
The Virgin Suicides
The Virgin Suicides - Original Soundtrack – The Virgin Suicides - Original Soundtrack
500 days of Summer
[500] Days Of Summer - Music From The Motion Picture – [500] Days Of Summer - Music From The Motion Picture

coppola

Sofia Coppola kommer ut med sin nya film, Somewhere. Den verkar vara lika fint filmad som alla hennes filmer, Virgin Suicides, Marie Antoinette och Lost in Translation. Den senare bör ses om snarast. Det blir som finast när scenerna filmas utomhus i motljus. det blir så drömskt och perfekt. Därtill läggs alltid ett riktigt bra soundtrack som verkligen gör filmerna något extra.
Marie Antoinette är något alldeles extra, en kostymfilm uppdaterad till 2000-talet. Bilderna gör den helt fantastisk, kläderna, bakverken och conversen! Skådespelarna gör ett fint jobb också. Jag gillar både Kirsten Dunst och Jason Schwartzman. Att svenske Axel fon Fersen blir fint porträtterad är en bonus.

beautiful imagery

Sitter och läser om filmfestivalen i Venedig och blir sugen på att se en massa film. Black Swan med Natalie Portman verkar intressant. Likaså Norwegian Wood som tydligen redan var inspelad. Den döva flickan från Babel är med där och hon var riktigt bra, hon som Naoko blir perfekt! Hela andan i Norwegian Wood verkar blir fantastisk.
bilder från wildgrounds.com

djursjukhuset

Djursjukhuset måste vara mitt favoritprogram på svt. Det har det alltid varit sen jag var liten och älskade djur.  Önskar ibland att jag flyttat till Norrköping och gått djurskötarlinje, när jag ser det här.
De senaste säsongerna har ändå varit de bästa. Med Anders "Ankan" och sen Klara Zimmergren som programledare. Anders var så nervös kring djuren och när han tillslut vågade rida var det ett av de bästa ögonblicken. Klara engagerar sig så mycket i djuren och tänker sig in i deras situation och oroar sig, det var väldigt fint. Hoppas Klara fortsätter en säsong till!

autumn

Det känns helt okej att hösten kommer, guld och rött omkring en, förhoppningsvis följer höstsolen med och inte regnrusket som är just nu. Höst betyder film, det ska frossas i film och böcker när det för en gångs skull finns tid.

semi nostalgia

Har börjat kolla igenom några favoritfilmer igen, Wristcutters-a love story och 500 days of Summer. Jag blir lika glad varje gång, den där efterlängtade åh-känslan infinner sig också.
Båda filmerna är castade riktigt bra tycker jag och jag älskar den lite akward känslan som så ofta infinner sig hos dessa s.k indie filmer. Okej indie är ingen riktig genre, men jag gillar att benämna dem så ändå.
Shannyn Sossamon och Zooey Deschanel är två skådespelerskor som är både vackra och som ger det lilla extra. Jag gillar dem skarpt iaf. Desamma gäller för Patrick Fugit och Joseph Gordon-Levitt, de gör alltid en film lite mer intressant. Både för looks och charm.
Filmerna är väldigt olika, men har ändå lite samma stil. Regissörerna använder sig av små quirky inslag, som ett oändligt stort svart hål under en bilstol eller en tecknad fågel i en sång och dans-scen. Det är det som gör dem så fina och speciella. Riktigt fina filmer som man borde kolla på, om man vill ha en lite annan upplevelse än det vanliga mainstream man annars bjuds på. De kan vara lite svåra att få tag i men det är värt det.
Kanske borde man klippa sig lite som Mikal i filmen?
Det är väldigt snyggt på henne.

to do

Det här är vad jag borde göra just nu. Sätta igång med mina ritövningar, om jag ska få till något bra innan deadline.

Norwegian Wood

Alldeles snart klar med den fina Norwegian Wood av Haruki Murakami. Det är en 60-tals skildring där man möter Toru som blickar tillbaka på livet som ung i Tokyo, när han hör låten Norwegian Wood spelas.

Det är en riktigt bra bok och skulle lika gärna kunna utspela sig under 2000-talet. Dock kanske den inte är helt politiskt korrekt, jämställd eller rätt utifrån genusperspektiv, men vacker det är den verkligen. Bilderna som Murakami målar upp är fantastiska. Jag vill åka till Japan nu. Dessutom måste jag lyssna upp mig på Beatleslåten Norweigian Wood.
Att omslaget är något utav det snyggaste jag sett skadar inte. Jag har en tendens att fastna för saker som har en väldigt fin design. Men Murakami är en författare jag hört mycket gott om och som jag tänker fortsätta läsa. Nästa bok blir Kafka På Stranden eller Fågeln Som Vrider Upp Världen. Sen läste jag att det kanske blir en filmatisering av boken, med regissören Tran Anh Hung. Den kan bli hur fin som helst eller som det stod i DN "oemotståndlig".

RSS 2.0